tisdag 31 januari 2012

Galen vetenskapsman, hypnos, twentyone och asagudar

Hej vänner!
Medan ni läser detta så MÅSTE ni lyssna på denna killen: http://www.youtube.com/watch?v=UzzCthKw_C0


Mycket har hänt den senaste veckan här i staterna. 
Så pass mycket att jag knappt kommer ihåg hälften, ni vet hu det är, när man väl ska berätta för någon vad man gjorde i helgen så kommer man inte ihåg ett dyft (mamma ord), men det kanske dyker upp mer madans jag skriver. 


Okej, om vi ska börja med den galna vetenskapsmannen. Tro det eller ej, denna galna vetenskapsman är faktiskt jag. En av mina amerikanska kompisar pratade med sin tjejkompis, konversationen gick typ såhär:
Guy "I'm on my way to Elias apartment"
Girl "Oh, is that the swede that looks like a mad scientist?!" 

Amerikanerna förstår sig inte riktigt på detdär med frisyrer. 


Måste erkänna att det kanske ligger något i det hon säger.
I fredags så var det Johnny's (en av amerikanernas) födelsedag. För att fira detta tog han med oss till en av såna favoritkorvställen. Tydligen finns det en speciell Chicagokorv som ska vara extra delikat. Det finns egentligen bara en regel - du får inte ha ketchup på den. I ärligheten namn så har jag käkat bättre korvar i mina dagar (nej tangen, korv, riktig korv) och jag saknade min älskade ketchup. 


The girls like the weiners!

Chicago hotdogs!

Gustav examinerar den märkliga, ketchuplösa korven.

Gustav och korven
 Kvällen slutade dock inte här! Skolan hade för kvällen bjudit in en hypnotisör vid namn OneWordChrisJones. Om ni vill kan ni söka på hans namn på youtube och se lite vad han gjort tidigare. Precis som många av er så var jag sjukt skeptisk. Jag har sett videos på liknande saker innan men jag har alltid känt att det finns en liiiiiiten chans att personen som faller i "trans" är med på det. Så jag var fast besluten om att bli en av försökskaninerna för att en gång för alla ta reda på om det var absolut humbug eller på riktigt.
Så när stunden kom och Chris äntligen frågade efter personer som var frivilliga så var jag på helspänn.

Chris - "I need people who are the life of the party, and the one that dances the craziest on the dancefloor" Såklart hörde jag fel och trodde att han sa "- that dances the craziest on THIS dancefloor" 
Så jag hoppade upp och började köra mina moves - såklart var min egen favorit vattenspridaren en av dem.
Utskämd eller ej så vann det mig en plats bland de frivilliga. 
Chris förklarade att hypnos ungefär fungerar som att dagdrömma. Alla gör vi det. Du kanske sitter på en lektion, läraren går fram och tillbaka och maler på om något tråkigt ämne och vips är du någon helt annan stans i tankarna. Likadant är vi i djup trans när vi kollar på TV. Inget annat betyder något medan vi fokuserar all vår uppmärksamhet på filmen, du skrattar när det är roligt och gråter när det är sorgligt. Det är också en form av trans. Chris förklarade att istället för TVn som gav instruktioner om hur du skulle känna dig så var det han och istället för att försöka fokusera på en lärare som vankar av och an konstant så skulle man fokusera på en lampa framför sig. Jag kände DEFINITIVT att jag blev påverkad när  han bad oss sluta ögonen och känna oss tröttare och tröttare. Problemet var bara att varje gång han gav oss instruktioner så behövde jag koncentrera mig på det han sa och översätta det i huvudet vilket varje gång väckte mig ur transen. Efter ett tag när alla utom jag och en annan utbytesstudent hade däckat så bad han oss gå av scenen då det inte skulle fungera på oss på grund av språkbarriären. 
Sen började en show som jag sent kommer glömma. Alla mina tvivel är helt borta och jag är nu en av de troende. Han fick personerna på scen att dansa tryckare, gömma sig för polisen som bröt upp festen (en mörk kille spärrade upp ögonen direkt vid order COPS och flydde ut i publiken), förklara för polisen varför dom inte skulle få böter (I love you - var en av tjejernas ursäkt/förklaring), killarna födde barn, tjejerna trodde att dom träffade Brad Pitt och allt var helt huller om buller. 
Chris och hans kollega tog en hel del bilder och videos men dom har inte lagt ut det än men när  han väl gör det så postar jag det här. Här är det jag har än så länge:


Johnny håller upp sin nyfödda baby!

Somliga hypnotiserades bättre än andra

Den mörka killen - Will whit the Skill! 
 Igår (måndag den 30 januari 2012) så fyllde jag och mina älskade systrar 21. Hemma är det inte en så stor grej men att bli twenty one i USA är the age to be. Det är inte förrän du är 21 som du får köpa alkohol eller gå ut på klubben. Det var roligt att sitta vid matbordet och på ena sidan ha ett gäng taggade amerikaner som hjärtligt gratulerade mig på denna stora dag och så ett gäng svenskar på den andra som inte var lika uppspelta. Egentligen är det ganska konstigt hur man kan åka ner till Afghanistan eller Irak med den amerikanska armén och döda människor som 18åring men man är för ung för att köpa sig en öl. Snurrigt men sant.

Årets födelsedag blev inte riktigt som vanligt. Trillingarna befinner sig på 3 olika kontinenter och mamma, pappa och Isak fick fira oss alla via skype. Hoppas att ni alla har det bra, varhelst ni befinner er.
Kvällen firades med häng i lägenheten, 4,5 liter chocolate chip ice cream (skit samma om man är laktosintolerant - det är ju bara ens födelsedag en gång om året) och en fantastisk tårta med tjugo en ljus som skulle blåsas ut. Tack ni grymma som fixade allt!

Veckan som gått har varit kanon, och jag har kommit fram till att jag måste försöka blogga lite oftare så att inte alla inlägg blir timlånga. Vi svenskar har också startat ett Basketlag som ska möta andra lag på skolan. Vi heter "Asagudarna" och har bestämt oss för att försöka vinna i alla fall en match. En kille på skolan som faktiskt är döpt till Thor har lovat att vara coach vilket bådar gott för kommande matcher. Håll utkik efter T-shirts i framtiden.

Jag avslutar detta inlägg med lite ramdom bilder:


Min första tvätthög är äntligen tvättad!
Nu ska skiten bara hängas också...
Tack mamma för all tvätt du har tvättat åt mig genom tiderna.
Du är bäst!
Tvättface

Manfred med sitt tvättface

Har man inte Tangen i närheten så får man skapa sig en egen
Från väster: Tangen (Berg Holmgren - USA) & Elias (SWE) 
Överraskning! Blodgivning i skolans lobby!
Gissa om jag blev överaskad 
 "Ibland är det genant att vara laktosintolerant" 

tisdag 24 januari 2012

Tjock TV, Silvia, Martini och Gospel

Hallojsan Sverige
(shit, stavade fel 4 gånger, antingen är jag trött eller så har jag glömt hur man skriver på svenska)
dagens låt -  http://www.youtube.com/watch?v=kAYYwfKlr3I

Okej så vad har hänt sen sist.

I lördags kändes livet här på North Park lite extra som i en amerikansk tv-serie (och ni som har sett One Tree Hill eller High School Musical vet vad jag menar) - Vi var på Collegebasketball.
Det var vår skola mot ärkerivalerna Wheaton. Anledningen till att vi hatar dom är att deras skola är olik vår (såklart - det är ju sådana reglerna för hat är). Wheaton College är en kristen skolan som håller ännu hårdare på sina kristna värderingar än North Park. Man måste signa ett papper på att man tror på vissa saker och alla måste gå till kyrkan minst en gång i veckan. Tydligen ska dom vara extra snobbiga och "pappas-pengar" aktiga vilket inte gör saken bättre - så vi var redo att spöa skiten ur äcklena! (Kolla bara deras snuskiga hemsida http://www.wheaton.edu/)
Men så blev det inte. Istället var det vi som åkte på storstryk med mer än 20 poängs skillnad. Surt men sant.
För att peppa våra bollstudsande pojkar lite extra så hade några av oss klätt ut sig till ninjas som stod och skrek otrevligheter till motståndarlaget. Min personliga favorit var "Carl, you look like you've been in a Proactive commercial" - vet inte om det var en komplimang eller inte, välj själva.



På söndagen var vi hemma hos familjen Rueping och hämtade TVn som dom hade lovat att vi skulle få. Tydligen hade dom en TV som hade stått ett antal år i källaren så vi skulle kunna få den. Asbra tänkte jag, det är ju bara att hämta och sen steka - men som ni säkert förstår så slutar inte sagan så. TVn var ENORM! Tydligen gick inte USA från vanlig tjock tv till flat screens utan hade ett steg där imellan - SUPER TJOCK TV! Det är en projektor som ligger i en låda under TVn och på något vis projicerar en bild upp på den stora skärmen, fråga mig inte hur det funkar (utas du får kolla upp det) men den är enorm. Det tog oss 5 killar och 2 timmar att få skiten från källaren, in i bilen, från bilen till huset, upp för 3 våningar och in i rummet - tur att skiten hade hjul. Ja pappa - den var tung! Nedan ser ni Nate (som är längre än mig) bredvid bjässen.

Not even half way there

Som vanligt på söndagar spelades det också Americans Fotboll över landet. Till Nates lycka gick hans favoritlag (The Patriots) vidare i slutspelet och in i semifinal när dom slog ut The Ravens. Taggar redan super bowl om 2 veckor! MANLIGT! Söndagen avslutades med lovsång i kyrkans gudstjänst lokal, amerikanerna kan sjunga, I'll tell you that. 


Måndag var en hektisk dag. Jag satsade hela förmiddagen på att förbereda mig inför en audition för att komma med i skolans kringresande gospel ensemble. Jag valde att göra en cover av en cover (http://www.youtube.com/watch?v=WKcVt1Cn5BI) och allt gick kanon - I'm in! 

På kvällen sen hade vi blivit inbjudna att åka och kolla på Swedish Youth Orchestra nere i ett av Chicagos konserthus downtown. Jägarns vad dessa tonåringar kunde spela. Det var tjejer och killar mellan 15-23 som bara öste. Jag trodde inte det var sant. I 2 timmar satt jag bara och njöt. Kan lätt se mig själv som gammal gubbe sitta och lyssna på pampiga konserter med mina sviniga vänner! Skål för det! Nedan ser ni lite av konserten som jag hittade på vår kära YouTube!

Downtown 
Karin

The Homies

Silvia fick vara med på ett hörn


Who's your dady?

Inspiration till nya IKEA katalogen?

THE SWEDS!
Idag (tisdag) har varit en kanondag. Vi drog ner ett gäng till stan då det var så FETT väder ute och åkte upp i Hancock tower för att se Chicago från dess bästa sida - uppifrån. Åker ni någonsin till en stor stad, åk upp någonstans för att se utsikten - det är alltid magnifikt. Det tog oss 52 sekunder att åka från groundlevel till våning 96 - 344 meter upp - och utsikten var enorm. Vi avnjöt varsin drink (dom kollade inte leg - WIN!) och njöt av livet. Tummen upp på det. Grädden på moset blev att Taylor berättade för servitrisen att en av oss fyllde år (nästan sant i och med att jag fyller om 6 dagar) och då fick vi en liten tårta att dela på. För att vara ärlig så var den apgod - another win! 

Campus 
Campus

Campus

No country for old men

Signature room

The View!

The Two!


Karin och Laktosintoleran

Gustav i Laktosintolerants glasögon

Chicago Martini

Sötsak(er)

I skymning

Hancoch tower (ja det heter så)

Hur mycket kostar en big mac egentligen?
Ja, du får 2 för $5 (plus moms)



Vi har blivit amerikaniserade..

Ikväll har jag också fått prova på gospelkören. Det är såklart ett gäng svarta elever med och SHIT vad dom kan sjunga - det blir inga solon här inte. Var en kille som klämde av värsta Kirk Franklin solot efter en stund - milde. Mimmimummi, du skulle varit här. Njuter av varje tillfälle som ges i denna stad. Vi får se vad som finns runt kröken. Nu kallar sängen. 

Var hittar du uppdateringar konstant? Hos Laktosintolerant! 

Oh juste, stort lycka till till min syster Rebecka och hennes pojkvän Johan som åkte till Asien på obestämd tid igår! Mina tankar går till er! Ta hand om er och gör inget jag inte skulle ha gjort (det finns alltså inga hinder!) Lev livet och ööööös! Kolla hennes resa på hennes blogg http://www.rebeckalind.devote.se/

Tjillevippen!

fredag 20 januari 2012

Thank God It's Friday

Spenderar fredagskvällen på säreget collegesätt!

Hoppas ni har det minst lika trevligt!

Vi har det galant, hos Mr Laktosintolerant









torsdag 19 januari 2012

Matförgiftning, bubbelplast och felkörning

Hej gänget! (antar att ni är ett stort gäng som läser detta)
(dagens låt! - http://www.youtube.com/watch?v=Q536JTSe40M)

I går vaknade jag tidigt och kände mig dålig. Märkte ganska snart att det inte var kuddarna som var knöliga utan magen som spökade. Efter att ha besökt toaletten 3 gånger på två timmar så bestämde jag mig för att inte gå på lektionerna den dagen. Istället låg jag hemma och kollade säkert 5 avsnitt Gossip Girl. Älskade mamma hörde av sig via skype vilket var kanon och jag fick också säga hej till issepajen (lillebror) vilket var härligt.
Dagen rullade långsamt på men Nate överaskade mig med VÄRLDENS bästa överraskning - BUBBELPLAST! Till min förvåning så är bubbelplasten i USA lika stora som 5-kronor vilket bara gör att dom smäller högre. Han känner mig så väl, you're a bro Nate!

Till min stora glädje så vaknade jag upp idag och kände mig okej så jag bestämde mig för att gå till dagens lektion - US. since 1877. Något som imponerar mig är hur mycket gemene amerikan kan om sitt eget lands historia. Dom kan räkna upp alla presidenter i ordning, var dom kom ifrån och vilket parti dom tillhörde, kom igen, jag vet att dom bara har en handfull partier men ändå. Vår lärare, Professor Petersson, var i Sverige för en herrans massa år sedan och hade då en klass mellanstadieelever. Han frågade dom om dom kunde nämna någon händelse i den Svenska historien som hade påverkat Sveriges framtid som nation. Jag satt där och fick lite lätt panik för att jag inte kunde komma på något, tills han sa att elevernas svar hade varit "Vasaloppet". Okej, tänkte jag och nickade instämmande (precis som om det var det jag hade tänkt på - NOT) tills han berättade att han hade frågat klassen vad Vasaloppet egentligen stod för, och då slog det mig, jag hade ingen aning om varför Gustav Vasa körde längdskidor från punkt A till punkt B? Jag ser mig själv som en relativt smart person och om detta är vad Sveriges befolkning kan om sitt land så är det ju pinsamt. Skärpning på mig och troligen dig.

Efter skolan idag drog vi till IKEA. Johan Nordangård (läraren från SVF) hade hyrt en bil och han körde ut den korta turen (45 minuter är ingen lång tur med amerikanska mått mätt) till den svenska affären. Det kändes konstigt att gå in och mötas av en tvättäkta amerikan som med sitt falska leende hälsade oss välkomna dit. "I should be greeting you, bitch!" var det som poppade upp i huvudet men svensk som jag är så sa jag inget. Ingvar Kamprad, om du av händelse läser detta, så tack för att jag får läsa svenska ord överallt på massa grejer även om jag är på andra sidan Atlanten. Väl inne på IKEA sprang vi på världens coolaste grej. Jag har ingen aning om hur vi klarar oss utan detta i Sverige men jag har aldrig sett det innan. Bredvid rulltrapporna i varuhuset fanns det en specialutformad rulltrappa enbart för KUNDVAGNAR! En vagntrappa helt enkelt! Jag var så fascinerad av detta att jag faktiskt snodde en kundvagn som stod mitt i gången och kastade in den i vagntrappan - resultatet ser ni här nedanför.


Småland (säg det gärna med amerikans brytning)


Efter någon timma eller två på IKEA så styrde vi den automatväxlade bilen hemåt - trodde vi. Efter att ha kört i över en timme utbrister Johan - I think were lost. Great, tänker jag, nu kommer vi aldrig hem. Lyckligtvis hade Dan en gps på sin telefon och det visade sig att vi bara hade kört JÄTTEFEL så vi var tvungna (ja det stavas så) att åka ytterligare en timme för att komma hem igen. Omvägen gjorde dock att vi fick se lite av Chicagos farligaste områden, de södra delarna av stan, och jag är mer än övertygad om att vi såg en knarkdeal ta plats när vi rullade förbi.

Allt slutade dock väl, i alla fall för oss och Johan (som förtjänar mycket tack för att han över huvud taget körde oss) och nu är det äntligen dags för sängen som står bäddad och klar med ett nyinköpt IKEA-påslakan-set!

Passar på att lägga upp lite videoklipp från olika saker som jag skrivit om i de andra inläggen - enjoy!

Den brinnande bilen

Down town Chicago

Ed's Garage Restaurant

Vårt schtekiga gym


Hoppas ni finner inlägget relevant, god natt, önskar Laktosintolernat.

oops, juste, många av er har frågat hur man ska kommentera och tryck bara på "kommentarer" knappen precis här under och välj anonym så behöver ni inte registrera er om ni inte orkar det - skriv dock gärna vilka ni är så jag vet vem som läser, det är kul att höra från er. 

tisdag 17 januari 2012

School start and shady couch guys

Hey Sweden!
(Vill ni lyssna på bra musik medan ni läser detta, klicka på länken! http://www.youtube.com/watch?v=d9NF2edxy-M)
De två senaste dagarna har varit grymma!
Igår var första dagen som vi kunde äta i den riktiga matsalen - ARA som den kallas (med engelskt uttal såklart - EJAREJ.
Man går in, skannar sitt NorthPark ID som visar hur många måltider man har kvar (jag har 15 totalt varje vecka och dom serverar 3 mål om dagen - varje dag utom söndag). Sen kommer man in i ett matrum där man hämtar sin mat. Detta rummet är kanske lika stort som matsalen på PB eller ED men istället för att ha maten i mitten har man små bås på sidorna där man "beställer" olika maträtter.
De rätter som alltid finns tillgängliga är:
  • Ett smörgåsbås där en stackars mexikanare står bakom disken medan man väljer bröd och alla ingredienser + såser man vill ha i smörgåsen. Denna blir man sen serverad i en plastkorg där man också kan lägga ner en näve chips och lååååånga saltgurkor. 
  • Hörna nummer 2 är ett värmeskåp fyllt med pizza slicear. Olika pizzor varje dag men lika onyttiga oavsett när du äter dom. 
  • Hörna nummer 3 är en grillhörna där man kan beställa hamburgare, cheeseburgare, kycklingburgare (friterad såklart), hotdogs, pommes eller annat smått och flott. På frukosten byts detta ut mot omeletter och vofflor istället, inte helt fel. 
  • Det finns också ett bord med "hemlagat" som byts från dag till dag och det verkar som om de flesta väljer att äta det som serveras där efter ett tag då pizza faktisk kan bli lite tradigt i längden.
  • Förutom detta så finns det ett bord som konstant är fyllda med 5 olika sorters flingor (läs godis), bagels och såklart en hel vägg med olika drickor (läs läsk). 
  • För att toppa det hela så finns 2 vagnar med sallad och en vagn med dessert, vanligtvis tårta eller paj. 

Så ja Sverige, bara för att klargöra detta, så kommer jag nog komma hem och vara en av de amerikanska tjockisarna.

Senare igår åkte vi ner till stan för att besöka en AT&T affär och äntligen få våra telefoner att fungera. Jag betalar nu 25dollar (runt 180kr) för att få fria sms och 250 samtalsminuter i USA vilket faktiskt är helt okej.
Om ni vill får ni gärna lägga till +1-312-402-8775 på Viber och What'sUp så att vi kan snacka!

På kvällen var vi sen hembjudna till vår lärare Johan som följt med oss med från Shveden för att lära våra fiiiina amerikanare tala det utdöende språket Svenska. Det var trevligt och har berättade hur han en gång hade lyckats övertala en italiensk polisman att han inte borde betala fortkörningsböter för att han var "an honest man" - ja, han är en riktigt badass!

Idag var första dagen med klasser! Såklart vaknade jag upp tidigt för att få frillan redo och charma allt som kom i min väg. De klasser jag ska läsa är Publik Speaking (retorik), USA since 1877 (historia), Amerikan Foreign policy (Amerikansk utlandspolitik) och Comparative Politics (jämförelser av olika styrelseskick).
Idag hade jag bara historiaklassen med en STOR och tjock man som heter Kurt Peterson, extremt trevlig kille som har som regel att ta din telefon ifrån dig i 24 timmar om den ringer på lektionen.

Resten av dagen har jag och Nate spenderat med att försöka göra lägenheten hemtrevlig med diverse posters som han fått skickat till sig. Vi letade också soffor på creigslist under dagen och hittade 2 asnicea skinsoffor bara 10 min bort från skolan som vi bestämde oss att köpa för 100 dollar. Efter att ha samlat ihop en skara på 7 starka män som alla skulle få en öl för besväret så gav vi oss av. Killarna som sålde grejerna var de mest skumma typerna jag träffat än så länge och lägenheten var det äckligaste jag sett i hela mitt liv. Tydligen hade de precis sålt stället och bestämt sig för att trasha så mycket som möjligt genom att lämna mat och dricka framme, fimpa på golvet och bara vara allmänt äckliga - mamma och dikle, ni hade spytt.
Såklart bestämde vi oss för att köpa sofforna och började konka ut skiten genom dörren. Som alla vet så är skinsoffor assvåra att bära då dom är stora och fluffiga och det blev inte bättre av att en av sofforna hade en utfällbar säng i sig. Efter 45 minuter av kämpande bestämde vi oss för att ge upp den större av sofforna och bara ta den lilla till ägarnas förfäran. Vi betalade sluskarna 50 dollar för den lilla soffan (överpris) men lyckades tillslut få med den hem och också in i lägenheten som nu börjar se riktigt bra ut. Tyvärr luktar den lite rök efter snubbarnas vidriga beteende men det ska vi lösa.

Mycket annat har hänt men just nu måste jag slänga mig till sängs och sova. Big day tomorrow with 3 more classes to go! Hoppas också att jag kan ladda upp lite bilder snart men har inte riktigt tagit mig tid till det.

Vi hörs snart!
Ha det galant - önskar Mr Laktosintolerant



måndag 16 januari 2012

Inbrott, Bilbrand och Kyrkbesök

Godmorgon!
Vaknade upp i morse (klockan är 09:40 här, vi ligger 7 timmar efter er i Svearike) efter 2 galna dagar i Chicago på North Park University och kände att, om ni där hemma ska få något grepp om vad som händer här så måste jag starta en blogg.

Ni som känner mig väl vet att jag kanske inte är en typisk "bloggare" då jag stavar sämre än jag åker skridskor men shit det same. Vill ni läsa en blogg där bussstation stavas med 3 S så se till att följa denna.

Tanken är att jag ska skriva om mina äventyr här i landet överdrivet och berätta allt knasigt som händer här.
Let us begin!

Vi kom hit i torsdags, klockan 18,40 lokal tid. Vi försenades på grund av en snöstorm som helt apropå ingenting hade börjat härja i Chicago. Måste erkänna att jag blev lagom skraj när piloten meddelade på dansklish (dansk engelska) hur vi skulle sätta på oss bältena då 30 minuter av skarp turbulens väntade oss. Jag såg Aftonbladets rubriker svisha förbi framför mina ögon men vi klarade oss galant.
På flygplatsen möttes vi av några välkända ansikten, närmare bestämt några av "våra" amerikaner, Jamei och Jhonny. Därifrån tog vi en helt vanlig amerikans bil på 12 platser till skolan som ligger cirka 40 minuter från flygplatsen.

Väl framme vid North Park, mitt i snöstormen, iförd snuskig och kall flygplansutstyrsel skulle jag hitta min nyckel till mitt collegecrib. Skolan är uppdelad i en mängd olika dormitorys/hus/lägenheter som är fyllda med collegestudenter. Jag och min roommate Nate Travers har haft turen att få en lägenhet för 2 i ett komplex som heter Carmen - 3 rum + kök och badrum med den givna heltäckningsmattan i alla rum. När jag väl hittat någon som kunde ge mig en nyckel så visade det sig att låset var utbytt på min dörr så de första 2 dagarna här har jag tvingats söka upp en vaktmästare eller rumsvakt varje gång jag ska in i mitt rum vilket har varit lite stökigt men nu är det äntligen fixat. När jag väl kom in i rummet första gången så var jag övertygade om att vi hade haft inbrott. Lägenheten var tom, det fanns ingenting. Men som Nate senare förklarade för mig så måste vi skaffa allt själva så nu är äntligen toapapper inhandlat. Förhoppningsvis kan vi hitta några billiga soffor på craigslist (usas Blocket).

Efter en natt utan mycket sömn hade vi infomöte under merparten av fredagen. Frukosten bestod av chocolate chip bagels, donuts och blaskigt kaffe. Vi träffade också ett härligt gäng från Threshold som är en grupp som tar hand om nya studenter, coola killar och tjejer - alla var tjockisar utom en. Lunchen bestod av pizza (tjockisarna var överlyckliga och det var jag med!)

Under lördagen stack vi ner till centrum via tågbanan som är en blandning mellan tåg tunnelbana och spårvagn. Vi kallar den bara lätt och ledigt för "The L" (ja så coola är vi). Där gick vi och åt lunch på en restaurang vars koncept är att vara otrevliga mot sina kunder. Ja, ni läste rätt. Efter 3 timmar där inne hade jag överskridit det rekommenderade intaget av otrevliga kommentarer, även om vår servitör gick ganska mjukt fram genom att kasta pappershandukar på oss och kalla oss weirdos- vilket jag gillade då jag genast kände mig som hemma. Efter det smet vi in på Levi's dom sålde jeans för 15 dollar styck (cirkus bananus 100 kr). Jag trodde direkt att jag hade kommit till himlen men förstod snart att jag inte skulle hitta något då jeansen i USA inte riktigt följer trenderna i Europa. Här fanns allt från utsvängda ben till manchesterbyxor så jag gick lottlös därifrån. Dagen fortskred med besök vid några vanliga Chicago monument så som Marilyn Monroe statyn och den kanske mer berömda Bönan.
Efter det gick vi och köpte lite öl (ja mitt brittiska Sean Parker leg fungerar utmärkt) och avslutade dagen på typiskt collegevis - hemmafest. Dagens mest äventyrliga upplevelse var när vi var påväg från en av våra kompisars lägenhet och känner lukten av fyrverkerier. Utan att tänka så mycket mer på det, svänger vi runt hörnet där vi längre ner på gatan ser en brinnande BMW. Lätt chockad står jag bara och tittar en stund men tar sedan ett hårt tag om min mobiltelefon och springer närmare för att få en bra video av detta. Halvägs dit ändrar jag mig då en liten explosion hörs från bilen vilket ni kan se någon sekund in i videoklippet.
Aja - that's america I guess.


Igår (söndag) gick vi till kyrkan för en amerikans gudstjänst vilket var annorlunda men uppskattat. Det roligaste var att prästen satt bakom predikstolen i något som liknade Dumbledores rektorsstol. Efter kyrkan var vi hembjudna i så grupper till olika familjer i församlingen. Jag, Gustav, Hanna och Lisa var bjudna till Mr och Mrs Pnågonting och vi hade några roliga timmar där. Amerikanska hem är bra häftiga, dom har ingen stil alls men är fyllda med grejer. Lunchen bestod av en rolig blandning av kycklig, ris, majs, nötter, squash och bröd. Det var skönt att bara komma ner lite i varv och prata med Lis och Pete om allt möjligt politik, Sverige, krig, blod och död - vanliga amerikanska samtalsämnen.
Efter lunch mötte vi upp Ben och Carl som tog oss hem till några killar som har valt att hyra en lägenhet utanför campus, för att se på amerikansk fotboll. Lägenheten var PRECIS som i vilka filmer som helst. Här satsar man inte på att det ska vara fint utan istället på att det ska vara perfekt som hängställe. Grabbarna hade några grymma soffor och vi hade en grym eftermiddag. Jag spenderade resterande tid av kvällen med dessa herrar och det blev en kväll med många nya namn då fler och fler elever börjar komma tillbaka till skolan efter en ledigheten.

Okey, there you have it, my first weekend in Chicago! Tog mig bara en och en halv timme att skiva, yeay.
Håll utkik efter uppdateringar, nu väntar duschen och sen frukostlunch!
Stay tuned för mer intressant av laktosintolerant