Igår natt - klockan 10pm (05:00 svensk tid) hade vårt svenska all star lag - Asagudarna - vår först basketmatch!
Jag, Calle, Martin och Eric började redan förberedelserna 6 timmar innan med att "shoot some hoops" inne i idrottshuset. Det tog kanske 10 minuter innan jag satte min första poäng men när jag väl hörde nätet rassla så kände jag mig oslagbar. 45 minuter senare så avslutade vi träningspasset då våra basketmuskler (armarna) började bli trötta.
På kvällen stack jag och mina 3 musketörer, Joel, Manfred och Gustav till second hand affären "The Village" för att köpa matchdräkter till oss alla. Till vår stora glädje hittade vi Gula sport tröjor/linnen och blåa träningsbyxor till hela gänget!
Till vår coach (okänd) köpte vi även denna grymma basebolljackan i våra sköna blågula Sverigefärger.
När tiden för matchen kom var vi taggade som få! Precis innan avblås (eller säger man påblås när det ska börja?) så krävdes det att vi alla skrev på ett papper som skyddade idrottshuset från att bli stämt om någon skulle skada sig under matchen.
Precis när vi stod och skrev kom en kille fram och frågade om vi var redo - JA svarade vi glatt - Då kör vi nu, sa han. Det var inte riktigt förrän då som det gick upp för mig att ingen av oss riktigt visste hur man spelade basket. Det enda jag riktigt vet är att man INTE får springa med bollen, att man måste dribbla för att ta sig framåt och att man ska få i bollen i korgen - Det är allt.
Matchen startade och vi svenskar försökte vara överallt samtidigt. Inte ett rätt hade vi och ingen nytta gjorde vi. Det stod snabbt 15 - 0 till motståndarna.
Det var då, Asagudarnas hjälte, JAG steg fram och kastade iväg en boll från mina späda armar som gick i korgen! Amerikanerna som hade kommit dit för att se oss bli mosade, jublade. Jag har aldrig känt mig mer som ett fotbollsproffs i hela mitt liv. Såklart kontrade dom och satte en snygg dunk men det gjorde inte så mycket. Otroligt men sant så satte jag Asagudarnas första poäng genom tiderna.
Allt som tiden gick så började vi förstå mer och mer. Man kan till exempel inte byta hur som helst utan kan bara göra det när bollen är "out of bounds" (vilket jag fortfarande inte riktigt vet var det är men det fattar jag säkert nästa match).
Kvällens höjdpunkt var när David Johansson (spjutkastare från Åhus) valde att göra ett oplanerat inhopp i laget. Med ett nytt stjärnskott i laget kände vi att vi kanske kunde vända detta (det kunde vi inte). MEN, utan att någon visste det så kunde David dunka! Så, helt apropå ingenting så får David bollen, hoppar upp och slammar ner bollen i korgen. Publiken blev tokig, domarna applåderade, motståndarna jublade men gladast av dom alla var matadoren (David).
Allt som allt var det en rolig kväll, och nu efteråt har jag ont i alla basketmuskler som man annars inte använder så ofta (armarna). Matchen slutade, trots Davids grymma insats, med förlust: 31 - 82. Vi blev krossade, men som Johan Bjenning sa: "De kunde ju trotts allt fått tre gånger så många poäng som er, men det fick dom inte!".
Ikväll har Asagudarna sin andra match - önska oss lycka till!
Om några år är jag landslagsdebutant - på tröjan står det: LAKTOSINTOLERANT
Jag, Calle, Martin och Eric började redan förberedelserna 6 timmar innan med att "shoot some hoops" inne i idrottshuset. Det tog kanske 10 minuter innan jag satte min första poäng men när jag väl hörde nätet rassla så kände jag mig oslagbar. 45 minuter senare så avslutade vi träningspasset då våra basketmuskler (armarna) började bli trötta.
På kvällen stack jag och mina 3 musketörer, Joel, Manfred och Gustav till second hand affären "The Village" för att köpa matchdräkter till oss alla. Till vår stora glädje hittade vi Gula sport tröjor/linnen och blåa träningsbyxor till hela gänget!
Till vår coach (okänd) köpte vi även denna grymma basebolljackan i våra sköna blågula Sverigefärger.
 |
| Gustav provade den superheta Cheerleadertröjan |
 |
| Gul och blåå är dom bästa - heja heja heja Asagudarna! |
 |
| High School Musical style BABY! |
 |
| Världens sötaste tant hjälpte oss med grejerna. Hon prutade själv ner priset från 50 dollar till 28. Billigt för 6 tröjor, 4 shorts och 1 jacka |
När tiden för matchen kom var vi taggade som få! Precis innan avblås (eller säger man påblås när det ska börja?) så krävdes det att vi alla skrev på ett papper som skyddade idrottshuset från att bli stämt om någon skulle skada sig under matchen.
Precis när vi stod och skrev kom en kille fram och frågade om vi var redo - JA svarade vi glatt - Då kör vi nu, sa han. Det var inte riktigt förrän då som det gick upp för mig att ingen av oss riktigt visste hur man spelade basket. Det enda jag riktigt vet är att man INTE får springa med bollen, att man måste dribbla för att ta sig framåt och att man ska få i bollen i korgen - Det är allt.
Matchen startade och vi svenskar försökte vara överallt samtidigt. Inte ett rätt hade vi och ingen nytta gjorde vi. Det stod snabbt 15 - 0 till motståndarna.
Det var då, Asagudarnas hjälte, JAG steg fram och kastade iväg en boll från mina späda armar som gick i korgen! Amerikanerna som hade kommit dit för att se oss bli mosade, jublade. Jag har aldrig känt mig mer som ett fotbollsproffs i hela mitt liv. Såklart kontrade dom och satte en snygg dunk men det gjorde inte så mycket. Otroligt men sant så satte jag Asagudarnas första poäng genom tiderna.
Allt som tiden gick så började vi förstå mer och mer. Man kan till exempel inte byta hur som helst utan kan bara göra det när bollen är "out of bounds" (vilket jag fortfarande inte riktigt vet var det är men det fattar jag säkert nästa match).
Kvällens höjdpunkt var när David Johansson (spjutkastare från Åhus) valde att göra ett oplanerat inhopp i laget. Med ett nytt stjärnskott i laget kände vi att vi kanske kunde vända detta (det kunde vi inte). MEN, utan att någon visste det så kunde David dunka! Så, helt apropå ingenting så får David bollen, hoppar upp och slammar ner bollen i korgen. Publiken blev tokig, domarna applåderade, motståndarna jublade men gladast av dom alla var matadoren (David).
Allt som allt var det en rolig kväll, och nu efteråt har jag ont i alla basketmuskler som man annars inte använder så ofta (armarna). Matchen slutade, trots Davids grymma insats, med förlust: 31 - 82. Vi blev krossade, men som Johan Bjenning sa: "De kunde ju trotts allt fått tre gånger så många poäng som er, men det fick dom inte!".
Ikväll har Asagudarna sin andra match - önska oss lycka till!
 |
| Ungefär såhär coola är vi.. |
Om några år är jag landslagsdebutant - på tröjan står det: LAKTOSINTOLERANT
Ni måste ha varit "oslagbara" att titta på ;) Underbart!!! Mamma
SvaraRadera